Sveriges vackra naturisar lockar många långfärdsskridskoåkare varje år – nybörjare som proffs. Samtidigt finns det risker med skridskoåkning på naturis och säkerheten måste alltid sättas först. Inte ens den ultimata upplevelsen är viktigare än att komma hem helskinnad. Friluftsfrämjandet ger råd inför turen.
Att åka långfärdsskridsko är en fantastisk form av friluftsliv, men aldrig riskfritt. Men med rätt utrustning och rätt sällskap behöver det aldrig bli riktigt farligt. Att alltid ha isdubbar runt halsen fuskar få med, men inte lika många är noga med att ha sällskap, ryggsäck, ispik och livlina. Så när isarna ligger som vackrast – se till att allt på checklistan är förberett:
- Ryggsäck med midjerem och grenrem
- Vattentätt packat ombyte, både jacka och byxor, förstärkningsplagg och matsäck.
- Isdubbar med visselpipa
- Ispik och extrastav
- Livlina kompletterad med ett förlängningsband och en karbinhake
- Två kompisar eller gärna ett helt gäng!
– Naturisar är verkligen något speciellt, glittrande vackra, men ska tas med enormt stor respekt. Långfärdsskridskoåkning kräver förberedelser och känner man sig det minsta osäker är det en god idé att följa med på en ledarledd tur. Friluftsfrämjandet har många över hela landet, säger Ylva Schöldberg, som är skridskoledare i Stockholm.
Källa för text och bild: Pressmeddelande från Friluftsfrämjandet
