Sveriges stora sjöar Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren står inför stora förändringar när klimatet blir varmare. Flera miljoner människor är idag på olika sätt beroende av sjöarna. En ny rapport visar hur klimatet påverkar bland annat bebyggelse, infrastruktur, dricksvatten, natur och ekosystem kring sjöarna. Rapporten blir ett viktigt underlag för till exempel samhällsplanering.

Enligt aktuella beräkningar som gjorts av SMHI kommer ett varmare klimat att ge högre vattentemperaturer, mindre istäckning, förändrade vattennivåer och vattenflöden för sjöarna. SMHIs nya rapport pekar på vad förändringarna kan innebära för olika intressenter kring sjöarna.

– Ett förändrat klimat påverkar hur sjöarna kan nyttjas i framtiden. Den nya kunskapssammanställningen kan användas bland annat som underlag till samhällsplanering och som en grund för studier av hur klimatet påverkar exempelvis ekosystem och vattenkvalitet, säger Anna Eklund, hydrolog vid SMHI och en av experterna som tagit fram rapporten.

Nya förutsättningar för sjöarna

Resultaten visar bland annat att dricksvattenförsörjningen står inför nya förutsättningar. Ett varmare vatten innebär ökad risk för bakterier och kraftigare skyfall kan leda till att mer föroreningar spolas ut i sjöarna. Uppvärmningen påverkar även natur- och ekosystem.

Klimatförändringen påverkar också sjöarna så att båttrafiken får utmaningar med tillfälliga lägre vattennivåer. I ett varmare klimat blir det också högre vattennivåer, som kommer att innebära större översvämningsproblem för bebyggelse, infrastruktur och lantbruk. Konsekvenserna blir särskilt tydliga kring Vänern när riskerna för ras och skred i Göta Älvdalen begränsar möjligheterna att släppa ut vatten från Vänern.

Många aktörer har deltagit

Arbetet med rapporten har drivits i nära samverkan med representanter för olika intressen kring sjöarna. Ett exempel är referensgruppen för Vänern.

– Vänern och Göta Älv är ett område som ställer oss inför en av länets mest komplexa frågeställningar. Vi har nu haft möjligheten att samla olika aktörer, se Vänern i ett helhetsperspektiv och fått ta del av detta viktiga kunskapsunderlag, säger Håkan Alexandersson, beredskapshandläggare vid Länsstyrelsen Västra Götalands län, och fortsätter:

– Att samla intressenterna runt sjöarna är nödvändigt för att gå vidare med frågan om vem som ska ta ansvar för klimatanpassningsåtgärder.

Förslag till fortsatt arbete

I rapporten finns också en rad förslag för fortsatt arbete. Några exempel är mer underlag i form av samhällsekonomiska kalkyler, analyser för ekosystem och råvattenkvalitet samt mer observationer för att kunna följa klimateffekterna i sjöarna.

Klimatanalyser för varje sjö

Den nya kunskapssammanställningen utgår från förra årets klimatanalyser för respektive sjö. För sjöarna beräknades för första gången framtida vattentemperatur och istäckning. Beräkningarna visar att ytvattnet kan värmas upp med mellan en och tre grader. Antalet dagar med istäckning förväntas minska kraftigt, för Mälaren till exempel kan antal dagar med is i genomsnitt minska med upp till 50 procent.

Analyserna pekar också på att ett förändrat klimat innebär betydligt större variationer i vattennivåerna jämfört med idag. I Vänern kan nivåerna stiga under vintern, medan nivåerna väntas ligga på en lägre nivå under sommar och höst. Även i Vättern och Hjälmaren blir det vanligare med låga vattennivåer.

Beräkningarna sträcker sig fram till sekelskiftet och grundar sig på två olika framtidsscenarier. Scenarierna baserar sig på mängden utsläpp av klimatpåverkande gaser.

Många är beroende av sjöarna

Flera miljoner människor är beroende av de stora sjöarna. De försörjer många med dricksvatten, fungerar som transportleder och är viktiga för kraftproduktion och fiske. Sjöarna påverkar i stor utsträckning lantbruket och har betydelse för byggande av bostäder och infrastruktur. Sjöarna har stora natur- och kulturvärden av betydelse för exempelvis friluftsliv och turism.