Nu är vi precis hemkomna från en dryg vecka i svenska fjällen. Mer specifikt i området runt Kebnekaise fjällstation. Vilken vecka vi har haft! Sköna naturupplevelser, tuff bestigning, trevlig sällskap och känslosamma stunder på toppen. Detta var en speciell vandringsresa!

Det började med att min sambo gav sin pappa (Lars Olof) i födelsedagspresent att de skulle bestiga Kebnekaise ihop. Min svärfar tyckte detta skulle bli super spännande. Han var äventyrligt lagt, vältränad för sin ålder men hade aldrig gjort en bergsbestigning tidigare. Sommaren började närma sig och de försökte planera in en tid när resan till Keb skulle göras.  Men av olika anledningar hittade de ingen tid som passade dem båda så de bestämde sig för att skjuta upp resan till nästa sommar.

Men livet kom emellan!
Under hösten insjuknade och dog min svärfar i cancer. Han fick aldrig göra sin bergsbestigning som han hade sett fram emot så mycket.  Den hårda lärdomen vi drog av detta var att aldrig skjuta upp saker som man vill göra!

Vi bestämde oss dock för att kommande sommar ändå genomföra resan och göra en toppbestigning av Sveriges högst berg. Vi skulle göra det till minne av Lars Olof! På begravningen berättade vi för vänner och familj om resan och vi bjöd in så många som möjligt att följa med oss.

Till slut var vi ett gäng på 9 personer som samlades på Kebnekaise fjällstation. Vi var en blandad grupp. Jag och mim sambo som var vana vandrare men vi hade också med oss familjemedlemmar som inte hade vandrat så mycket förr. Tillsammans skulle vi göra denna resa. Planen var inte att alla skulle med till toppen utan vissa valde att gå med en bit av resan men vi var totalt 6 personer som ville nå toppen.

1. Västra leden: Denna tur måste man göra med guide då den går över en glaciär. Du kan boka guidad tur på fjällstationen och de beräknar att turen tar ca 10 timmar. För gruppturerna måste man vara minst 16 år. Dock går det att boka privat guide om man har barn med sig som är över 12 år. Boka turer gör man bäst via Kebnekaises fjällstation

2. Östra leden: Denna led är möjlig att göra utan guide då den inte går över glaciären. Den är totalt ca 20 km lång och har en stigning på ca 1800 höjdmeter.  Enligt fjällstationens hemsida uppskattar de att det tar mellan 10-14 timmar att gå via östra leden men det hänger så klart på många faktorer och det kan gå både fortare och ta längre tid. Det är tuffare än vad många tror. Jag skulle inte rekommendera oerfarna vandrare att ge sig ut själv utan att vara förbereda. Detta är en fjällmiljö och vädret kan skifta väldigt fort och göra toppförsöket svårare än vad man planerat.

3. En tredje och lite mer okänd variant är att gå via Durlings led. leden har fått sitt namn efter Durling som var tredje man att bestiga Kebnekaise.  Denna led börjar inte vid fjällstationen utan i Singi där det också finns en fjällstuga. Observera att denna led är inte märkt och kräver mer kunskap i karta och kompass.

Vi gick längs östra leden och började vandringen kl 07.45 på morgonen efter att vi ätit en ordentlig frukost med havregrynsgröt och mackor. Vi visst alla att detta skulle bli en lång dag och det var därför viktigt att börja tidigt för att gå medan det var ljust ute. Efter någon timme, precis innan den ordentliga stigningen började, vände några i gruppen tillbaka som planerat. Nu var vi totalt sex personer som ingick i gruppen; jag, min sambo, mina föräldrar och en av Lars Olofs bästa vänner och hans son (endast 11 år).

Saker som är bra att tänka på när man ger sig upp på Kebnekaise är att ha ordentligt med mat med sig då det krävs energi för att bestiga ett berg. Vattenflaska eller vattensystem är ett måste så man ständigt kan fylla på med vätska under turen. Det är möjligt att fylla på vatten på några ställen precis i början men täck på att längre upp är vattnet fruset och du kan inte fylla på vatten där. Tänk på att inte dricka glaciärvatten. Läs mer om vatten
Det är även viktigt att vara rätt klädd. Tänk på att det blir kallare på toppen så ha extra kläder med dig. Jag hade själv underställ, byxor och regnbyxor på mig. Buff och vantar.

Väggen upp gick bra även om sikten var så där. Vi fick endast bra sikt några få sekunder mellan molen. Men detta är vanligt. det är inte många dagar på Keb som det är helt klart.  När vi väl kom upp till toppstugan som ligger en liten bit från toppen såg vi till att äta i toppstugan innan vi tog oss upp den sista biten utan packning. Toppstugan är verkligen inte i bra skick. Det luktar lite små illa och det finns mycket skräp där. Jag kan inte förstå att människor bara lämnar sitt skräp på toppen! Så när du bestiger Keb se till att alltid ta med dit skräp ner från toppen!!!! Det är ingen annan som bär ner det åt dig.

Sista biten från toppstugan upp är det snö och man går på en smal kant i snön. När vi väl kom upp på toppen var sikten dålig och vi såg inget när det gäller utsikten. Vi tog foto, firade och hade även lite fin stund där vi tänkte på Lars Olof vars skor var med oss upp på toppen.

När man väl bestigit ett berg är det lätt att tänka att vi klarade och att man firar sin bedrift. Men man är bara halvvägs och ibland knappt det för nedgången kan många gånger vara svårare. Det gäller att tänka på att det  tar även tid att ta sig neråt och det är viktigt att man fortsätter att hålla fokus. I vårt fall var detta tyvärr väldigt sant för på vägen ner  halkade en av gruppens medlemmar på en sten och rullade en bit ner i stenröset vilket vi alla såg med förskräckelse. Det här kunde verkligen gått riktigt illa. Mannen slog sig ganska illa och stora delan av vägen ner fick han stödja sig på mig eller min sambo ner. Han hade ont men kämpade väldigt väldigt tappert!!! Stor eloge till honom som inte gav upp!  Detta gjorde att på vägen ner fick vi gå långsammare än planerat men det var viktigt för oss att vi höll ihop gruppen och att alla kom ner tillsammans.

Efter många många timmar på berget kom vi sedan tillbaka till fjällstationen. Klockan var över midnatt och det hade tagit oss ca 17 timmar allt som allt. Många var trötta och slitna men vi var ändå väldigt glada när vi kom fram. Det hade tagit oss mycket längre tid än vi räknat med men vi hade klarat det!!! Vi var stolta och glada.

Trelleborgs Allehanda skrev igår om Edvin och hans äventyr att bestiga Keb som elvaåring. Lär artikeln.

 

Vill du läsa mer om attvandra runt Kebnekasie och bestiga Sveriges högsta berg har vi skirivt en del guide om just detta. Läs Vandringsguidens guide till Kebnekasie

/ Jenny
Vandringsguiden.se